-
Del 1
Änga i Kråkestan´ – en kort historik
1879 togs de första spadtagen till att lägga denna trakt under stadskultur. På ett tjugotal år vid pass bebyggdes stadsdelen. Det dröjde dock ytterligare ett tjugotal år innan nuvarande grönområde kom till. Schaktmassor fraktades då upp det kala berget och träd planterades.
Grönområdet ligger på nordsluttningen av Stora Lageråsen, Koberget, Kråkestadsberget, Nordhems-berget eller Nordhemshöjderna, ja namnen är många liksom namnen på grönområdet. De äldre i kvarteret säger ”Ängen”. Där Prins- och Plantagegatan drogs fram låg några kvarter som kallades ”Kråkestan´”, därav namnet ”Änga i Kråkestan´”.
…Men i mina kvarter finns en oas som nästan bara folket i innerhusen i kvarteren mellan Nordhems-, Prins-, Vega- och Övre Djupedalsgatan känner till. Den kallas bara Änga och syns inte någonstans från gatorna. Den var gårdshusens sommarland, där mödrar satt på filtar med sina barn, där grabbar sparkade boll, töser utförde sina danslekar, gubbar spelade kort och drack öl..
Sven Schånberg. Utdrag från Kal minns Kråkestan. Folket bakom de fina fasaderna, GP 9/7 1983
MITT INNE I KRÅKESTAN ligger en stor knalle av Nordhemsberget, styckat till barns förbannelse, inramat av stora gråstenshus och mindre landshövdingshus på Prinsgatan, Nordhemsgatan, Övre Djupedalsgatan och Vegagatan. Den ligger väl skyddad för insyn, och nästan endast de som bor på gårdssidorna av de nämnda gatornas hus känner till dess existens. Förr var Änga, som det stora öppna området kallades för, kråkestadsbarnens eldorado, ett stort grönområde, där man fritt kunde ägna sig åt allsköns lekar.
Jag var och tittade på min barndoms Änga häromdagen. Mycket var sig faktiskt lik: dofter, husväggar, malört, tistlar, lera och risigt gräs. Men området var styckat till barns förbannelse. Varje fastighet har tydligen rutat in en bit åt sig och stängslat in den med stål- och taggtråd. Osökt kommer boktiteln ”Svenskar hatar barn” i hågen. Men tvätta älskar tydligen svensken. Hela Änga var ett enda fladder av tvättkläder. Soligt och friskt och barnfritt. Ungarna lekte i trappuppgångarna, på bakgårdarna och på trottoarerna…
Sven Schånberg. Utdrag ur boken ”Kråkestan” 1960
-
Del 2
Ovanstående skildring gäller även för 1940-talet. Ängen var ingen plats för barn. Dit fick man smyga sig via gången på husets utsida. Staket styckade området och ingen skötsel förekom.
Enligt de äldre i fastigheten Övre Djupedalsgatan 9-11, lekte barnen under 60-taletets somrar på lekplatsen Plikta i Slottsskogen eller på den lilla lekplatsen längst upp på Övre Djupedalsgatan, där det fanns en sandlåda. På vintrarna kanade barnen på egenhändigt gjord is på den del av Ängen som hör till Övre Djupedalsgatan 11. De bar själva ut vatten från tvättstugan i 9:an och ingen vuxen sa något ont om detta. Paul Gustavsson, som flyttade in i mitten på 1950-talet, minns också detta fast hans minne säger att så värst mycket till is blev det väl inte. För honom var Ängen mer eller mindre ett bortglömt område med stängsel mellan varje fastighet. Man kunde ta sig dit från innergården via en gång som var byggd längs husets västfasad. De boende på Vegagatan var däremot utestängda från Ängen då det fanns ett trästaket längs hela muren som fortfarande finns kvar. Staketet ruttnade efter hand ned i det allmänna förfallet.
1957 kapade Paul Gustavsson och en av hans grannar Folke Karlsson de elva lindarnas kronor som i deras tycke hade blivit alltför stora och vildvuxna och skymde utsikten. Boende på Vegagatan klagade på ingreppet. Nya trädkronor växte dock ut. De beskärs nu vartannat år för att inte bli alltför omfångsrika vilket gynnar gräsmattan då solen når ner.
På 1970-talet fanns många planer för området. Stadsdelen Haga var i farozonen för rivning. Hela Vegastaden hade rivits. Där pågick nybyggnation. Landshövdingehusen längs Jungmansgatan och Fjällgatan höll på att falla för grävskopan. Rykten gick om att fastigheterna längst upp på Övre Djupedalsgatan skulle rivas. Nordhemsskolan som saknade idrottsplats skulle därigenom få en sådan där Ängen skulle ingå som en del. Karin Strömberg som ägde fastigheten var intresserad av en bilparkering på Ängen. Övre delen av gatan skulle sprängas bort och utfart till parkeringen skulle ske genom gatu- och gårdshusens källare. Dessa planer blev tack och lov inte realiserade.
1976 sålde Karin Strömberg fastigheten till ett kommanditbolag ägt av en familj i Stockholm. Den del av Änger som tillhörde fastigheten Övre Djupedalsgatan 9-11 rustades genom att en ny gräsmatta blev anlagd.
På fastigetskontorets initiativ bildades Hejderidarens samfällighetsförening 1982-02-17. Syftet med bildandet var att skapa gemensamma rekreationsytor. Skötseln av Ängen var som tidigare nämnts starkt eftersatt. Området rustades upp och gjordes tillgängligt för alla i kvarteret.
-
Del 3
Olika synpunkter på Ängens skötsel har funnits. Vid ett tillfälle, strax efter samfällighetens bildande, såg en av de boende i fastigheten Övre Djupedalsgatan 11, att några ”gubbar” höll på med någonting på Ängen. Det visade sig att de markerade träd för fällning. Trädridån mot väster skulle avverkas. En av fastighetsägarna uppträdde till och med hotfullt när han möttes av protester. Träden fick stå kvar.
Trädridån mot väster är mycket viktig för klimatet på Ängen. Trots det gömda läget är Ängen utsatt för störande västvindar som mildras något av träden. Buskar och träd främjar också, som tidigare nämnts, det rika fågellivet.
Ängen har sedan dess vårdats med öm hand för att bevara sin trivsamma karaktär. Buskage och stora träd har behållits men nyplanteringar har också gjorts. Detta har skapat rum i parken och gömslen för ett stort antal småfåglar men även för bland annat igelkottar. Ängen har trots sin otillgänglighet vid några tillfällen till och med haft besök av rådjur.
Sandlåda och gungor har anordnats för barnen liksom en permanent uteplats.
Parken förvaltas av Västerstadens Förvaltningsbolag AB. Göteborg Olivedal GA:4 - Hejderidarens Samfällighetsförening som Ängen officiellt heter, har en styrelse som består av tre ledamöter och två suppleanter representerande de omgivande åtta fastigheterna.
Till er som har tillgång till Ängen:
• Hjälp till att hålla den fin genom att ta med eventuellt skräp när du går in.
• Rasta inte hunden på Ängen då det är en plats för picknick och lekplats för barnen.
• Använd den permanenta uteplatsen för engångsgrillar.
• Täck över sandlådan med presenningen efter avslutad lek så att den inte blir toalett för ev. katter.
• Tänk på de boende runt parken. Stör inte med musik och stoj.
Njut av denna vackra park.
/ Erik Söderlund 2012-02-11
Källor:
O.R.A Fredberg. Det gamla Göteborg 1921
Sven Schånberg. Utdrag ur boken ”Kråkestan” 1960
Sven Schånberg. Utdrag från Kal minns Kråkestan. Folket bakom de fina fasaderna, GP 9/7 1983
Lars Fernell
Paul Gustavsson
Ingrid Johansson
Lars Lundin
Erik Söderlund